Kära världsförbättrare!
Jag skriver sittande vid den öppna spisen i vardagsrummet i den gård där allting började en gång i tiden. Jack hämtar whiskey efter whiskey till mig och jag tror att jag måste passa på att få ner de här orden innan pennan blir för svår att hålla tag.
Jag minns er från första gången jag såg er, du IO med det där förvånande ansiktsuttrycket i tevetornet. Du hade aldrig sett något som Robin, aldrig någonsin, inget som mig heller för den delen. Du trodde inte på det då, inte på riktigt, att det hänt, att vi var annorlunda, att människor fått en ny sorts existens. Jag vet att du är akademiker och att du var lärare, kanske kunde du inte få din hjärna att logiskt förstå den Robin, det monster, som du såg. Hur han slukade människor, och novor också för den delen? Den kvinnan ni räddade, jag hoppas hon är evigt tacksam, det är en plågsam död att slukas av Robin. Tro mig, jag har sett offrens ögonblick hundratals gånger, själv fångat dem och burit dem till honom, för att få honom att leva ännu en dag. Han var mitt enda i livet som spelade någon roll, innan Jack.
Centurion, vi träffades i Novus, du trodde att vi, jag och Robin, var ingenting, det galna paret, jag är säker på det, du utvärderade oss med din kalla blå blick. Hot? Nej. Användbar resurs? Nej. Och sen glömde du oss, eller placerade oss längst bak i ditt medvetande. Det var inte lätt att smuggla kropparna in i staden, men jag gjorde det för Robin, för att den snoken Flint övergav oss. Han lämnade Robin att dö, för att få honom att tjäna som sin slav. Robin vägrade, jag också, och det var värt priset.
Flint ville åt det som Robin kände till, det som förändrade oss alla- ägget. Det som förstörde honom. Det var här i den här stugan norr om Gävle som jag träffade Robin första gången. Han fann mig här buren hit och räddad av självaste Hong (ja, ni läste rätt!). Tredje försöket, uppskurna handleder. Min familj ville inte ha ett freak mitt ibland sig. Jag bodde under en bro och trodde inte jag förtjänade bättre. Det var Robin som fick mig att vilja leva igen. Vi bodde alla här hos Hong, ett tjugotal novor, alla med ”defekter” eller vad nu mänskligheten i sin arrogans vill kalla det!
Jag skriver, whiskey börjar ta, jag ursäktar för det, kanske mer osammanhängande än det hade behövt bli. Hade inte skrivit annars, vill få det ur mig. Hursomhelst så var det här vi bodde åren innan inbördeskriget, innan det bröt ut på riktigt. Hong samlade oss här, vi som var utstötta, önskade döda. Hans riktiga namn är Josef Hiller, adoptivson (från Kina) till Morgan Hiller, och med era resurser vet ni nog vem han var! En av Sveriges mest resursstarka och mäktiga män genom historien. Han ägde ett hundratal stora företag över hela världen och uppfostrade sin son, playboyen Josef till sin arvinge. Trist då arvingen en dag vaknade som ett monster med stålblänkande hud. Ut så klart skulle han, som alla freaks, och Josef kastades ut i snön, och tog sig namnet Hong. Han gömde sig här i familjens gamla stuga, och slickade sina sår och samlade sina likar.
Det var här som BUGs bildades, av Hong, Skinn och Marta, men de vet ni ju allt om….
Hur som helst, så var det långt efter att Hong mördade sin familj. Jag fick bara höra om det via historier när jag sen kom ht. Då tyckte jag det var rätt. Nu? Jag vet inte. Vad Jack än viskar till mig när vi ska somna så tror jag vi är ett undantag, han och jag, människa och Nova. Det kommer inte att dröja innan något händer mellan raserna, något katastrofalt. Vet ni att det ryktas om ett liknande ägg som landade i bortre ryssland, Sibirien någon gång i början av förra århundradet?
Hong levde som en fiende till människan i flera år och ni vet vad som blev följden av det. Ni såg lägren i Småland där han ”utforskade” gränserna för människans fysik och psyke. Det var han som förslavade stora delar av fienderna till Henrik och Svartrockarna genom sina hypnotiska krafter. Trots det avskydde han alltid Svartrockarna. Han kunde inte med deras löjliga militäriska trams och människoliknande organisation. Varje nova är en egen enhet, sa han, en egen stat, en egen Gud.
Hong har ändrat sig nu. Det är av yttersta vikt att ni förstår det. Jag vet inte vad som hände, men jag vet att det skedde då han träffade en viss general Sanders, en amerikansk general, som på något sätt lyckades fängsla honom i slutet av inbördeskriget och föra honom till USA. När Hong kom tillbaka till Sverige var han förändrad. Han sa sig ånga vad han gjort mot sin familj och alla människor. Han föraktade allt som var novor, även det inom sig själv. Det var därför han tog avstånd från Skinn.
Hong känner till ägget. Han vet att det är ägget som ger oss våra krafter, och han vet också att ingen kan ta sig in till ägget utan att skadas eller bli galen. Han samlar sina krafter för att förstöra allt som är novor, inklusive novan i sig själv, och bli människa. Detta gör han tillsammans med representanter i kommittén och inom kyrkan. Han håller på att hitta ett sätt att ta sig till ägget för att krossa det. På något sätt måste den vävnad som ska ta sig in i Stockholm förändras på molekylär nivå. Det är därför han vill åt Robin och alla som varit i närheten av Stockholm och påverkats av strålningen, för att studera vad som händer med kroppen.
Det är därför han vill åt den sten som Flint har i sin ägo. Det blir dock inte så lätt eftersom Flint står under Röda Sonjas beskydd. Sonja, ja det är en annan historia. Även hon känner till historian om ägget, via Flint som hörde historien från Robin själv. (Jag misstänker, eller nej, jag vet att det är i Värmland som de håller Robin gömd).
Sonja vill ”öppna” ägget för att släppa lös de krafter som påverkar novor, men inte människor. Vad som kommer att hända då? Ja, vem vet. Sonja vill ha makt. Fast, det behöver jag kanske inte berätta för dig Marcus?
Nu kallar Jack från björnfällen, ni får ursäkta mig. IO, kontakta mig om det är något mer du vill veta. Jag ser härmed min skuld till dig som betald.
Kära hälsningar!
Sandra Drackner
Jag skriver sittande vid den öppna spisen i vardagsrummet i den gård där allting började en gång i tiden. Jack hämtar whiskey efter whiskey till mig och jag tror att jag måste passa på att få ner de här orden innan pennan blir för svår att hålla tag.
Jag minns er från första gången jag såg er, du IO med det där förvånande ansiktsuttrycket i tevetornet. Du hade aldrig sett något som Robin, aldrig någonsin, inget som mig heller för den delen. Du trodde inte på det då, inte på riktigt, att det hänt, att vi var annorlunda, att människor fått en ny sorts existens. Jag vet att du är akademiker och att du var lärare, kanske kunde du inte få din hjärna att logiskt förstå den Robin, det monster, som du såg. Hur han slukade människor, och novor också för den delen? Den kvinnan ni räddade, jag hoppas hon är evigt tacksam, det är en plågsam död att slukas av Robin. Tro mig, jag har sett offrens ögonblick hundratals gånger, själv fångat dem och burit dem till honom, för att få honom att leva ännu en dag. Han var mitt enda i livet som spelade någon roll, innan Jack.
Centurion, vi träffades i Novus, du trodde att vi, jag och Robin, var ingenting, det galna paret, jag är säker på det, du utvärderade oss med din kalla blå blick. Hot? Nej. Användbar resurs? Nej. Och sen glömde du oss, eller placerade oss längst bak i ditt medvetande. Det var inte lätt att smuggla kropparna in i staden, men jag gjorde det för Robin, för att den snoken Flint övergav oss. Han lämnade Robin att dö, för att få honom att tjäna som sin slav. Robin vägrade, jag också, och det var värt priset.
Flint ville åt det som Robin kände till, det som förändrade oss alla- ägget. Det som förstörde honom. Det var här i den här stugan norr om Gävle som jag träffade Robin första gången. Han fann mig här buren hit och räddad av självaste Hong (ja, ni läste rätt!). Tredje försöket, uppskurna handleder. Min familj ville inte ha ett freak mitt ibland sig. Jag bodde under en bro och trodde inte jag förtjänade bättre. Det var Robin som fick mig att vilja leva igen. Vi bodde alla här hos Hong, ett tjugotal novor, alla med ”defekter” eller vad nu mänskligheten i sin arrogans vill kalla det!
Jag skriver, whiskey börjar ta, jag ursäktar för det, kanske mer osammanhängande än det hade behövt bli. Hade inte skrivit annars, vill få det ur mig. Hursomhelst så var det här vi bodde åren innan inbördeskriget, innan det bröt ut på riktigt. Hong samlade oss här, vi som var utstötta, önskade döda. Hans riktiga namn är Josef Hiller, adoptivson (från Kina) till Morgan Hiller, och med era resurser vet ni nog vem han var! En av Sveriges mest resursstarka och mäktiga män genom historien. Han ägde ett hundratal stora företag över hela världen och uppfostrade sin son, playboyen Josef till sin arvinge. Trist då arvingen en dag vaknade som ett monster med stålblänkande hud. Ut så klart skulle han, som alla freaks, och Josef kastades ut i snön, och tog sig namnet Hong. Han gömde sig här i familjens gamla stuga, och slickade sina sår och samlade sina likar.
Det var här som BUGs bildades, av Hong, Skinn och Marta, men de vet ni ju allt om….
Hur som helst, så var det långt efter att Hong mördade sin familj. Jag fick bara höra om det via historier när jag sen kom ht. Då tyckte jag det var rätt. Nu? Jag vet inte. Vad Jack än viskar till mig när vi ska somna så tror jag vi är ett undantag, han och jag, människa och Nova. Det kommer inte att dröja innan något händer mellan raserna, något katastrofalt. Vet ni att det ryktas om ett liknande ägg som landade i bortre ryssland, Sibirien någon gång i början av förra århundradet?
Hong levde som en fiende till människan i flera år och ni vet vad som blev följden av det. Ni såg lägren i Småland där han ”utforskade” gränserna för människans fysik och psyke. Det var han som förslavade stora delar av fienderna till Henrik och Svartrockarna genom sina hypnotiska krafter. Trots det avskydde han alltid Svartrockarna. Han kunde inte med deras löjliga militäriska trams och människoliknande organisation. Varje nova är en egen enhet, sa han, en egen stat, en egen Gud.
Hong har ändrat sig nu. Det är av yttersta vikt att ni förstår det. Jag vet inte vad som hände, men jag vet att det skedde då han träffade en viss general Sanders, en amerikansk general, som på något sätt lyckades fängsla honom i slutet av inbördeskriget och föra honom till USA. När Hong kom tillbaka till Sverige var han förändrad. Han sa sig ånga vad han gjort mot sin familj och alla människor. Han föraktade allt som var novor, även det inom sig själv. Det var därför han tog avstånd från Skinn.
Hong känner till ägget. Han vet att det är ägget som ger oss våra krafter, och han vet också att ingen kan ta sig in till ägget utan att skadas eller bli galen. Han samlar sina krafter för att förstöra allt som är novor, inklusive novan i sig själv, och bli människa. Detta gör han tillsammans med representanter i kommittén och inom kyrkan. Han håller på att hitta ett sätt att ta sig till ägget för att krossa det. På något sätt måste den vävnad som ska ta sig in i Stockholm förändras på molekylär nivå. Det är därför han vill åt Robin och alla som varit i närheten av Stockholm och påverkats av strålningen, för att studera vad som händer med kroppen.
Det är därför han vill åt den sten som Flint har i sin ägo. Det blir dock inte så lätt eftersom Flint står under Röda Sonjas beskydd. Sonja, ja det är en annan historia. Även hon känner till historian om ägget, via Flint som hörde historien från Robin själv. (Jag misstänker, eller nej, jag vet att det är i Värmland som de håller Robin gömd).
Sonja vill ”öppna” ägget för att släppa lös de krafter som påverkar novor, men inte människor. Vad som kommer att hända då? Ja, vem vet. Sonja vill ha makt. Fast, det behöver jag kanske inte berätta för dig Marcus?
Nu kallar Jack från björnfällen, ni får ursäkta mig. IO, kontakta mig om det är något mer du vill veta. Jag ser härmed min skuld till dig som betald.
Kära hälsningar!
Sandra Drackner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar